onsdag 11 mars 2009
"Varje land har ett anvar för sina egna medborgare"
"Varje land har ett anvar för sina egna medborgare". Så stod det i den proposition om immigraitonspolitik som s-regeringen arbetat fram 1991 (men som drogs tillbaka av regeringen Bildt). Detta är en utmärkt utgångspunkt.
Denna aspekt i flyktingdebatter har ju nästan varit tabu, att även vi svenskar har intressen i sammanhanget. Intressen som är fullt legitima, och som vi har rätt att hävda. Vi är inte skyldiga att skänka bort vårt land!
Visst ska vi vara solidariska, men då finns mellanlägen mellan "allt" och "inget", och det måste få vara vi själva, vi svenskar, som avgör hur långt vi vill gå i solidaritet. En grundläggande brist med nuvarande flyktingpolitik är att den saknar folklig förankring och tillkommit utan demokratisk debatt.
Intressekonflikt
Man ska "inte ställa olika svaga grupper mot varandra", sägs det, men det är ju ett faktum att samhällets resurser är begränsade. Går det åt mer på ett område blir det mindre över på ett annat - såvida man inte bara skjuter allltihop framför sig, genom skuldsättning.
Invandringen rymmer stora kostnader utöver de 11 miljarderna till Invandrarverket. Det är ett fkatum att andelen sjukskrivna och förtidspensionerade, socialbidragstagare och fängelsekunder är oproportionerligt hög bland invandrare. Dessa kostnader blir särskilt höga för dem som invandrat under de allra senaste åren.
Tag bara förtidspensioneringar. För infödda svenskar har antalet förtidspensioneringar inte ökat påtagligt. Sedan 1975 och fram till 1991 låg andelen i stort sett konstant, på drygt 4%. För invandrare låg den också kring 4% år 1975, men sexton år senare var den uppe i över 10%!
Här handlar det dessutom ofta om pengar som rinner ut ur Sverige, och därför inte skapar sysselsättning här hemma. Enligt uppgift från RFV befinner sig cirka 10.000 förtidspensionärer utomlands.
Detta kraftiga utnyttjande av våra socialförsäkringar - parallellt med att andelen invandrare i befolkningen som helhet ökar - gör att hela systemet nu kommit i gungning. Detta drabbar då alla. Konkret blir det fråga om högre avgifter och/eller lägre ersättningsbelopp.
Här finns alltså en intressekonflikt, genom konkurrens om begränsade resurser. En annan aspekt är följande:
Två riktningar
Jämför den svensk som hänvisats till att leva på socialbidrag med den invandrare som får göra det. Får de lika behandling? Utifrån ett perspektiv är det möjligen så, eftersom de sociala myndigheterna går efter objektiva normer och beloppen blir desamma.
Men måste man inte ta hänsyn också till individens utgångsläge, till vilken social färdriktning det blir fråga om?
Svensken har kanske ett yrkesliv bakom sig, med hygglig inkomst. Efter en långvarig arbetslöshet blir han utförsäkrad från A-kassan och hänvisas till socialbidrag. Har han då under sitt yrkesverkamma liv i Sverige hunnit skaffa sig en sommarstuga eller andra ägodelar, har han pengar på banken, så måste han först göra sig av med detta. Han måste "nollställa sig", bli egendomslös, innan han kan få hjälp från det sociala.
Invandraren däremot, som kommit till Sverige med två tomma händer, har inget att avyttra. I det land varifrån han kommer har inkomsten varit låg. Den svenska socialbidragsnormen, med hyra betald för en modern lägenhet, innebär på så vis ett stort materiellt lyft.
Ovanpå detta kommer ofta att invandraren har stor familj, och då gör de "objektiva" normerna kanske att han rentav kan få högre standard än svensken, även i absoluta mått mätt.
Integration
Av än större betydelse än den direkt ekonomiska är kanske den sociala aspekten. Redan att komma från ett avlägset land innebär en utmaning, vad gäller integration. Har man sina rötter där blir ju identifikationen och lojaliteten med Sverige inte helt självklar, i synnerhet om man kommer tillsammans med en stor mängd landsmän och sedan bor och umgås mest bara med dem.
Om man dessutom från första dagen blir omhändertagen och försörjd, eller redan före ankomsten till Sverige har förväntningar och rättigheter utan skyldigheter, då blir oddsen dåliga för framtiden.
Svartjobb och skattefusk är utbrett i invandrartäta områden, samtidigt som många där lever på skattemedel. Det blir ju en ekvation som inte kan gå ihop, inte för samhället.
Solidaritet
Under det senaste decenniet har Sverige, i relation till sitt invånartantal, tagit emot fler asylsökande än något annat land i Västeuropa. Under 1993 beviljade vi 59.000 uppehållstillstånd, och det är mer än det dubbla mot alla övriga nordiska länder sammantaget.
Moraliskt sett har Sverige nu rätt att få ta en paus vad gäller fortsatt invandring. Talar vi om internationell solidaritet behöver det inte bestå bara i att ta emot flyktingar i Sverige. Det mest kostnadseffektiva är att hjälpa flyktingar i närområdet och att bidraga till ekonomisk utveckling för u-länderna - så att mäniskorna kan bo kvar där de är.
Världens fattigdomsproblem kan aldrig lösas genom att alla fattiga människor flyttar till de rika länderna. Möjligen kan detta leda till en form av jämlikhet...
Denna aspekt i flyktingdebatter har ju nästan varit tabu, att även vi svenskar har intressen i sammanhanget. Intressen som är fullt legitima, och som vi har rätt att hävda. Vi är inte skyldiga att skänka bort vårt land!
Visst ska vi vara solidariska, men då finns mellanlägen mellan "allt" och "inget", och det måste få vara vi själva, vi svenskar, som avgör hur långt vi vill gå i solidaritet. En grundläggande brist med nuvarande flyktingpolitik är att den saknar folklig förankring och tillkommit utan demokratisk debatt.
Intressekonflikt
Man ska "inte ställa olika svaga grupper mot varandra", sägs det, men det är ju ett faktum att samhällets resurser är begränsade. Går det åt mer på ett område blir det mindre över på ett annat - såvida man inte bara skjuter allltihop framför sig, genom skuldsättning.
Invandringen rymmer stora kostnader utöver de 11 miljarderna till Invandrarverket. Det är ett fkatum att andelen sjukskrivna och förtidspensionerade, socialbidragstagare och fängelsekunder är oproportionerligt hög bland invandrare. Dessa kostnader blir särskilt höga för dem som invandrat under de allra senaste åren.
Tag bara förtidspensioneringar. För infödda svenskar har antalet förtidspensioneringar inte ökat påtagligt. Sedan 1975 och fram till 1991 låg andelen i stort sett konstant, på drygt 4%. För invandrare låg den också kring 4% år 1975, men sexton år senare var den uppe i över 10%!
Här handlar det dessutom ofta om pengar som rinner ut ur Sverige, och därför inte skapar sysselsättning här hemma. Enligt uppgift från RFV befinner sig cirka 10.000 förtidspensionärer utomlands.
Detta kraftiga utnyttjande av våra socialförsäkringar - parallellt med att andelen invandrare i befolkningen som helhet ökar - gör att hela systemet nu kommit i gungning. Detta drabbar då alla. Konkret blir det fråga om högre avgifter och/eller lägre ersättningsbelopp.
Här finns alltså en intressekonflikt, genom konkurrens om begränsade resurser. En annan aspekt är följande:
Två riktningar
Jämför den svensk som hänvisats till att leva på socialbidrag med den invandrare som får göra det. Får de lika behandling? Utifrån ett perspektiv är det möjligen så, eftersom de sociala myndigheterna går efter objektiva normer och beloppen blir desamma.
Men måste man inte ta hänsyn också till individens utgångsläge, till vilken social färdriktning det blir fråga om?
Svensken har kanske ett yrkesliv bakom sig, med hygglig inkomst. Efter en långvarig arbetslöshet blir han utförsäkrad från A-kassan och hänvisas till socialbidrag. Har han då under sitt yrkesverkamma liv i Sverige hunnit skaffa sig en sommarstuga eller andra ägodelar, har han pengar på banken, så måste han först göra sig av med detta. Han måste "nollställa sig", bli egendomslös, innan han kan få hjälp från det sociala.
Invandraren däremot, som kommit till Sverige med två tomma händer, har inget att avyttra. I det land varifrån han kommer har inkomsten varit låg. Den svenska socialbidragsnormen, med hyra betald för en modern lägenhet, innebär på så vis ett stort materiellt lyft.
Ovanpå detta kommer ofta att invandraren har stor familj, och då gör de "objektiva" normerna kanske att han rentav kan få högre standard än svensken, även i absoluta mått mätt.
Integration
Av än större betydelse än den direkt ekonomiska är kanske den sociala aspekten. Redan att komma från ett avlägset land innebär en utmaning, vad gäller integration. Har man sina rötter där blir ju identifikationen och lojaliteten med Sverige inte helt självklar, i synnerhet om man kommer tillsammans med en stor mängd landsmän och sedan bor och umgås mest bara med dem.
Om man dessutom från första dagen blir omhändertagen och försörjd, eller redan före ankomsten till Sverige har förväntningar och rättigheter utan skyldigheter, då blir oddsen dåliga för framtiden.
Svartjobb och skattefusk är utbrett i invandrartäta områden, samtidigt som många där lever på skattemedel. Det blir ju en ekvation som inte kan gå ihop, inte för samhället.
Solidaritet
Under det senaste decenniet har Sverige, i relation till sitt invånartantal, tagit emot fler asylsökande än något annat land i Västeuropa. Under 1993 beviljade vi 59.000 uppehållstillstånd, och det är mer än det dubbla mot alla övriga nordiska länder sammantaget.
Moraliskt sett har Sverige nu rätt att få ta en paus vad gäller fortsatt invandring. Talar vi om internationell solidaritet behöver det inte bestå bara i att ta emot flyktingar i Sverige. Det mest kostnadseffektiva är att hjälpa flyktingar i närområdet och att bidraga till ekonomisk utveckling för u-länderna - så att mäniskorna kan bo kvar där de är.
Världens fattigdomsproblem kan aldrig lösas genom att alla fattiga människor flyttar till de rika länderna. Möjligen kan detta leda till en form av jämlikhet...
Var finns DET ARBETANDE FOLKETS PARTI?
Å ENA SIDAN har vi fallskärms- och gräddfilsfolket. Dessa direktörer och politiker med sina fantasilöner, sina hutlösa avgångsvederlag och alla sina dolda förmåner. I dessa kretsar månar man om varandra, så att ingen blir lottlös. Även då man misslyckats med ett uppdrag blir man rikligt belönad.
Dubbla eller flerdubbla arvoderingar är också legio. Tag borgarråden i Stockholms kommun - de kan fortsätta att lyfta sin "pension", även om de är i yrkesaktiv ålder och fått ett nytt välavlönat uppdrag.
UTAN GRÄNSER
För lönenivåerna tycks inte finnas några gränser. Det senaste rekordet i Sverige slogs nyligen i företaget Upjohn, där den nye chefen har 12,5 miljoner kronor i lön - månadslön. Detta är naturligtvis långt mer än vad han någonsin kan använda för sin egen konsumtion. I dessa kretsar fyller lönen en annan funktion än för vanliga människor. Dess funktion är ge ett mått för att mäta sig med sina gelikar och ge en plats i statushierarkin.
Å ANDRA SIDAN har vi alla dessa småfifflare och kriminella. De som pressar ut vad de kan av samhället i form av olika bidrag, samtidigt som de svartjobbar och lurar samhället på skatteintäkter. De som rånar, stjäl och utpressar.
De enskilda beloppen må här vara blygsamma jämfört med den förstnämnda gruppens, men mängden av fifflare och kriminella gör att det ändå får samhällsekonomisk betydelse.
NÅGON FÖRSÖRJER
Dessa parasitära, och alltmer kostnadskrävande, grupper kräver att bli försörjda. För försörjningen ska svara en alltmer pressad krets av produktivt arbetande.
Här ryms naturligtvis även rättviseaspekter. Fifflarna kan ofta komma upp i högre inkomstnivåer än de som arbetar och sliter för sin lön. De har frihet att disponera sin tid, i skarp kontrast till den som är upplåst varje dag av sitt arbetsåtagande.
I Sveriges riksdag skulle behövas ett nytt parti.
Arbetande Folkets Parti.
Dubbla eller flerdubbla arvoderingar är också legio. Tag borgarråden i Stockholms kommun - de kan fortsätta att lyfta sin "pension", även om de är i yrkesaktiv ålder och fått ett nytt välavlönat uppdrag.
UTAN GRÄNSER
För lönenivåerna tycks inte finnas några gränser. Det senaste rekordet i Sverige slogs nyligen i företaget Upjohn, där den nye chefen har 12,5 miljoner kronor i lön - månadslön. Detta är naturligtvis långt mer än vad han någonsin kan använda för sin egen konsumtion. I dessa kretsar fyller lönen en annan funktion än för vanliga människor. Dess funktion är ge ett mått för att mäta sig med sina gelikar och ge en plats i statushierarkin.
Å ANDRA SIDAN har vi alla dessa småfifflare och kriminella. De som pressar ut vad de kan av samhället i form av olika bidrag, samtidigt som de svartjobbar och lurar samhället på skatteintäkter. De som rånar, stjäl och utpressar.
De enskilda beloppen må här vara blygsamma jämfört med den förstnämnda gruppens, men mängden av fifflare och kriminella gör att det ändå får samhällsekonomisk betydelse.
NÅGON FÖRSÖRJER
Dessa parasitära, och alltmer kostnadskrävande, grupper kräver att bli försörjda. För försörjningen ska svara en alltmer pressad krets av produktivt arbetande.
Här ryms naturligtvis även rättviseaspekter. Fifflarna kan ofta komma upp i högre inkomstnivåer än de som arbetar och sliter för sin lön. De har frihet att disponera sin tid, i skarp kontrast till den som är upplåst varje dag av sitt arbetsåtagande.
I Sveriges riksdag skulle behövas ett nytt parti.
Arbetande Folkets Parti.
Nytt s-program
Socialdemokraterna håller på att omarbeta sitt partiprogram.
Förslag till ny programtext.
Där nämns inte någonstans ordet "yttrandefrihet".
Däremot finns ett flertal formuleringar om vikten av att bekämpa "rasism", exempelvis denna på sidan 35:
"Vid sidan av ... de invandrades utanförskap finns en utslagning från arbetsmarknaden av lågutbildade grupper bland den infödda befolkningen. Sammantaget har det i flera europeiska länder skapat grogrund för nya högerpopulistiska rörelser med nationalistiska och rasistiska inslag.
Denna utveckling visar på nödvändigheten av ... en hård och bestämd gränssättning mot alla former av rasism och främlingsfientlighet."
I övrigt rymmer förslaget en del formuleringar som borde kunna förplikta till annat än förtryck av meningsmotståndare:
"Frihet betyder både frihet från yttre tvång och förtryck, hunger, okunnighet och fruktan för framtiden som frihet till delaktighet och medbestämmande, till egen utveckling, trygg gemenskap och möjlighet att styra sitt liv och välja sin framtid."
"Detta gemenamma bästa förutsätter solidaritet, den sammanhållning som kommer ur insikten att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra, och att det samhälle är bäst, som byggs i samverkan i ömsesidig hänsyn och respekt. Alla måste ha samma rätt och möjlighet att påverka lösningarna, alla måste ha samma skyldighet att ta ansvar för dem."
"Därför vill socialdemokratin låta demokratins ideal prägla hela samhällsordningen och människornas inbördes förhållanden. Socialdemokratins mål är... att i jämlik samverkan med andra söka de solidariska lösningarna på de uppgifter som är gemensamma."
"Att förändra samhället var inte att förverkliga en bestämd yttre organisation utan att steg för steg öka människors demokratiska delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Förändringsarbetet utgick från önskemål och behov hos samhällets medborgare, sådana de formulerades i ständigt pågående samtal och diskussioner, och där de egna teorierna ständigt prövades och omprövades mot verkligheten."
"Välfärdspolitikens betydelse ligger... inte bara i de förmåner den ger den enskilde utan också i den sociala sammanhållning... den medför."
"Lagar och ekonomiska åtgärder som omsätter medborgerliga krav i samhällig verklighet är målet för den demokratiska processen. Men besluten måste drivas fram och bäras upp av ett ständigt pågående samtal människor emellan..."
"Socialdemokratins mål är ett samhälle där alla får plats, där alla behövs, där alla kan växa och utvecklas, där alla kan forma sina egna livsval och där inget val leder till socialt underläge, ett samhälle där alla tillsammans formar de samhälleliga mönster, där alla ingår och alla är delaktiga."
"Demokrati som beslutsprocess bygger på majoritetsprincipen, men denna princip måste, för att ha legitimitet, bygga på en samkänsla och ömsesidig respekt mellan människor med olika åsikter."
"För socialdemokratin är ett samhälle, där alla viktiga gemensamma angelägenheter diskuteras och beslutas gemensamt, en självklarhet. Demokratins värderingar måste genomsyra hela samhället."
Nytt s-program
Socialdemokraterna håller på att omarbeta sitt partiprogram. I november 2000 trycktes ett förslag till ny programtext.
Där nämns inte någonstans ordet "yttrandefrihet".
Däremot finns ett flertal formuleringar om vikten av att bekämpa "rasism", exempelvis denna på sidan 35:
"Vid sidan av ... de invandrades utanförskap finns en utslagning från arbetsmarknaden av lågutbildade grupper bland den infödda befolkningen. Sammantaget har det i flera europeiska länder skapat grogrund för nya högerpopulistiska rörelser med nationalistiska och rasistiska inslag.
Denna utveckling visar på nödvändigheten av ... en hård och bestämd gränssättning mot alla former av rasism och främlingsfientlighet."
I övrigt rymmer förslaget en del formuleringar som borde kunna förplikta till annat än förtryck av meningsmotståndare:
"Frihet betyder både frihet från yttre tvång och förtryck, hunger, okunnighet och fruktan för framtiden som frihet till delaktighet och medbestämmande, till egen utveckling, trygg gemenskap och möjlighet att styra sitt liv och välja sin framtid."
"Detta gemenamma bästa förutsätter solidaritet, den sammanhållning som kommer ur insikten att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra, och att det samhälle är bäst, som byggs i samverkan i ömsesidig hänsyn och respekt. Alla måste ha samma rätt och möjlighet att påverka lösningarna, alla måste ha samma skyldighet att ta ansvar för dem."
"Därför vill socialdemokratin låta demokratins ideal prägla hela samhällsordningen och människornas inbördes förhållanden. Socialdemokratins mål är... att i jämlik samverkan med andra söka de solidariska lösningarna på de uppgifter som är gemensamma."
"Att förändra samhället var inte att förverkliga en bestämd yttre organisation utan att steg för steg öka människors demokratiska delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Förändringsarbetet utgick från önskemål och behov hos samhällets medborgare, sådana de formulerades i ständigt pågående samtal och diskussioner, och där de egna teorierna ständigt prövades och omprövades mot verkligheten."
"Välfärdspolitikens betydelse ligger... inte bara i de förmåner den ger den enskilde utan också i den sociala sammanhållning... den medför."
"Lagar och ekonomiska åtgärder som omsätter medborgerliga krav i samhällig verklighet är målet för den demokratiska processen. Men besluten måste drivas fram och bäras upp av ett ständigt pågående samtal människor emellan..."
"Socialdemokratins mål är ett samhälle där alla får plats, där alla behövs, där alla kan växa och utvecklas, där alla kan forma sina egna livsval och där inget val leder till socialt underläge, ett samhälle där alla tillsammans formar de samhälleliga mönster, där alla ingår och alla är delaktiga."
"Demokrati som beslutsprocess bygger på majoritetsprincipen, men denna princip måste, för att ha legitimitet, bygga på en samkänsla och ömsesidig respekt mellan människor med olika åsikter."
"För socialdemokratin är ett samhälle, där alla viktiga gemensamma angelägenheter diskuteras och beslutas gemensamt, en självklarhet. Demokratins värderingar måste genomsyra hela samhället."
Förslag till ny programtext.
Där nämns inte någonstans ordet "yttrandefrihet".
Däremot finns ett flertal formuleringar om vikten av att bekämpa "rasism", exempelvis denna på sidan 35:
"Vid sidan av ... de invandrades utanförskap finns en utslagning från arbetsmarknaden av lågutbildade grupper bland den infödda befolkningen. Sammantaget har det i flera europeiska länder skapat grogrund för nya högerpopulistiska rörelser med nationalistiska och rasistiska inslag.
Denna utveckling visar på nödvändigheten av ... en hård och bestämd gränssättning mot alla former av rasism och främlingsfientlighet."
I övrigt rymmer förslaget en del formuleringar som borde kunna förplikta till annat än förtryck av meningsmotståndare:
"Frihet betyder både frihet från yttre tvång och förtryck, hunger, okunnighet och fruktan för framtiden som frihet till delaktighet och medbestämmande, till egen utveckling, trygg gemenskap och möjlighet att styra sitt liv och välja sin framtid."
"Detta gemenamma bästa förutsätter solidaritet, den sammanhållning som kommer ur insikten att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra, och att det samhälle är bäst, som byggs i samverkan i ömsesidig hänsyn och respekt. Alla måste ha samma rätt och möjlighet att påverka lösningarna, alla måste ha samma skyldighet att ta ansvar för dem."
"Därför vill socialdemokratin låta demokratins ideal prägla hela samhällsordningen och människornas inbördes förhållanden. Socialdemokratins mål är... att i jämlik samverkan med andra söka de solidariska lösningarna på de uppgifter som är gemensamma."
"Att förändra samhället var inte att förverkliga en bestämd yttre organisation utan att steg för steg öka människors demokratiska delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Förändringsarbetet utgick från önskemål och behov hos samhällets medborgare, sådana de formulerades i ständigt pågående samtal och diskussioner, och där de egna teorierna ständigt prövades och omprövades mot verkligheten."
"Välfärdspolitikens betydelse ligger... inte bara i de förmåner den ger den enskilde utan också i den sociala sammanhållning... den medför."
"Lagar och ekonomiska åtgärder som omsätter medborgerliga krav i samhällig verklighet är målet för den demokratiska processen. Men besluten måste drivas fram och bäras upp av ett ständigt pågående samtal människor emellan..."
"Socialdemokratins mål är ett samhälle där alla får plats, där alla behövs, där alla kan växa och utvecklas, där alla kan forma sina egna livsval och där inget val leder till socialt underläge, ett samhälle där alla tillsammans formar de samhälleliga mönster, där alla ingår och alla är delaktiga."
"Demokrati som beslutsprocess bygger på majoritetsprincipen, men denna princip måste, för att ha legitimitet, bygga på en samkänsla och ömsesidig respekt mellan människor med olika åsikter."
"För socialdemokratin är ett samhälle, där alla viktiga gemensamma angelägenheter diskuteras och beslutas gemensamt, en självklarhet. Demokratins värderingar måste genomsyra hela samhället."
Nytt s-program
Socialdemokraterna håller på att omarbeta sitt partiprogram. I november 2000 trycktes ett förslag till ny programtext.
Där nämns inte någonstans ordet "yttrandefrihet".
Däremot finns ett flertal formuleringar om vikten av att bekämpa "rasism", exempelvis denna på sidan 35:
"Vid sidan av ... de invandrades utanförskap finns en utslagning från arbetsmarknaden av lågutbildade grupper bland den infödda befolkningen. Sammantaget har det i flera europeiska länder skapat grogrund för nya högerpopulistiska rörelser med nationalistiska och rasistiska inslag.
Denna utveckling visar på nödvändigheten av ... en hård och bestämd gränssättning mot alla former av rasism och främlingsfientlighet."
I övrigt rymmer förslaget en del formuleringar som borde kunna förplikta till annat än förtryck av meningsmotståndare:
"Frihet betyder både frihet från yttre tvång och förtryck, hunger, okunnighet och fruktan för framtiden som frihet till delaktighet och medbestämmande, till egen utveckling, trygg gemenskap och möjlighet att styra sitt liv och välja sin framtid."
"Detta gemenamma bästa förutsätter solidaritet, den sammanhållning som kommer ur insikten att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra, och att det samhälle är bäst, som byggs i samverkan i ömsesidig hänsyn och respekt. Alla måste ha samma rätt och möjlighet att påverka lösningarna, alla måste ha samma skyldighet att ta ansvar för dem."
"Därför vill socialdemokratin låta demokratins ideal prägla hela samhällsordningen och människornas inbördes förhållanden. Socialdemokratins mål är... att i jämlik samverkan med andra söka de solidariska lösningarna på de uppgifter som är gemensamma."
"Att förändra samhället var inte att förverkliga en bestämd yttre organisation utan att steg för steg öka människors demokratiska delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Förändringsarbetet utgick från önskemål och behov hos samhällets medborgare, sådana de formulerades i ständigt pågående samtal och diskussioner, och där de egna teorierna ständigt prövades och omprövades mot verkligheten."
"Välfärdspolitikens betydelse ligger... inte bara i de förmåner den ger den enskilde utan också i den sociala sammanhållning... den medför."
"Lagar och ekonomiska åtgärder som omsätter medborgerliga krav i samhällig verklighet är målet för den demokratiska processen. Men besluten måste drivas fram och bäras upp av ett ständigt pågående samtal människor emellan..."
"Socialdemokratins mål är ett samhälle där alla får plats, där alla behövs, där alla kan växa och utvecklas, där alla kan forma sina egna livsval och där inget val leder till socialt underläge, ett samhälle där alla tillsammans formar de samhälleliga mönster, där alla ingår och alla är delaktiga."
"Demokrati som beslutsprocess bygger på majoritetsprincipen, men denna princip måste, för att ha legitimitet, bygga på en samkänsla och ömsesidig respekt mellan människor med olika åsikter."
"För socialdemokratin är ett samhälle, där alla viktiga gemensamma angelägenheter diskuteras och beslutas gemensamt, en självklarhet. Demokratins värderingar måste genomsyra hela samhället."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
